Landskapsmåleri med akvarell

Att resa och måla akvarell är två av mina stora intressen. Efter Konstfackskolan gick jag några akvarellkurser för Arne Isacsson, vid några tillfällen var vi i Provence i Luberondalen och målade. Sedan dess har jag regelbundet återkommit dit för att måla.

01_dscn7879low

Luberondalen september månad, det är fortfarande så varmt att man kan stå ute och måla, turistsäsongen är över och man får nästan alltid bord på restaurangerna. 

02_dscn4369low

Precis där Luberondalen börjar i väster ligger den lilla byn Maubec, med kyrkan högst i byn. Byarna består av stenhus med lertegeltak, mellan husen växer grönska och i bakgrunden reser de blå bergen sig.

03_dscn4330_05low

Strax nedanför byn Goult. Sista kvällsljuset når vinfälten med den rödbruna jorden, i bakgrunden blir det ett gyllene skimmer över det skogsbeklädda bergen.

04_dscn4343low

På de solbelysta husen vid torget i Goult avtecknar sig trädens skuggor. Växelverkan mellan ljust och mörkt blir tydligt. För att gestalta ljus måste man redovisa det mörka.

05_dscn4348_09low

Akvarellmåleri kan ibland påminna om att hoppa på isflak, man måste göra momentet snabbt och träffa rätt. Pigmentet bärs av vatten och när vattnet torkat har färgpigmentet som är små korn fastnat på pappret. De olika pigmenten har olika egenskaper och karraktär, en del har grövre korn och kan ansamla sig i papprets gräng. I akvarellmåleriet  finns två huvudprinciper vått i vått eller vått på torrt. Den här bilden är från byn Joucas och jag tycker att jag lyckats hålla bilden lätt, inte fastnat i nån detalj utan lyckats fånga en helhet.

06_dscn4356low

De röda vallmofältet är från 17 maj 2006 kl 10.00 –10.50. Ofta antecknar jag både datum, tid och vilka pigment jag använt mig av. Akvarellmåleri är en teknik som bygger mycket på erfarenhet från tidigare målningar, eftersom färgen när den är vått uppträder annorlunda än när den slutligen torkat. 

07_dscn4322_02low

Här fastnade jag för den blåa dörren och fönsterluckan som bådar ligger i skugga, den solbelysta väggen och trädkronan som både bär ljus och mörker. Att måla mörka skuggor i akvarell är en utmaning, man måste hela tiden vara varse att gestalta kontrasten utan att släcka ljuset. Måla man för många lager med ett mörkt pigment så slocknar ytan till slut.

08_bild_01low

Varför målar man en cementblandare från en bakgård i Provence? I det här fallet är för mig motivet intressant ur ett färg- och formtänkande. Cementblandaren har runda former som fångar ljuset mot en mörkgrön växtlighet, genom att måla det gröna målar jag cementblandare och spadskaftet. Det synliggör tecknandets grundidé, antingen gör man en linjeteckning där man markerar cementblandarens yttre begränsning med en svart linje. Det andra sättet är att måla den yta som finns bakom och kontrasterar mot blandaren. 

09_dscn7844low

Mandelträdet på åkern nedanför Gordes. Att måla trädet framför och ändå få till lövverket var utmaningen eller hindret som det heter inom teatern.

10_dscn7550low

Med på många av akvarellresorna har Lennart Köpsén varit, här står vi på sydsidan av Luberondalen och målar ut över fälten.

11_dscn7586low

Den här arbetsdagen avslutas på en av dom små lokala restaurangerna vid torget i Goult, den lilla byn där vi ofta hyrt in oss under våra målarresor. 

Produktion: Syre